Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.  Related Paintings of georg engelhardt schroder :. | Dead Birds in a Landscape | Sargent's (mk18) | St John of God | Handler mit Krugen | European city landscape, street landsacpe, construction, frontstore, building and architecture. 206 |
Related Artists:
Emma Ekwall
painted Stilleben med frukter in 1838-1925
maria rohl
Maria Christina Röhl, född i Stockholm den 26 juli 1801, död i Klara församling, Stockholm den 5 juli 1875, var en svensk porträttmålare som avbildade ett flertal samtida kända personer. Medlem i konstakademien (1843) och hovleverantör. Hennes tavlor hänger bland annat på Nationalmuseum i Stockholm. En samling av 1800 porträtt finns på Kungliga Biblioteket. Maria Röhl växte upp i en rik familj, men då hon blev föräldralös 1822 drabbades hon av fattigdom. Hon tänkte först bli guvernant, men professorn och kopparstickaren Christian Forsell undervisade henne då i teckning; hon hade redan tidigare undervisats av målaren Alexander Hambr??, och fick nu lära sig att utföra snabba och realistiska porträtt i blyerts; hon arbetade i blyerts och krita i svartvitt. Hon bodde hos familjen Forsell, där hon först avbildade familjens vänner och sedan, då det hade blivit modernt att låta avbilda sig av "mamsell Röhl", försörjde hon sig på detta i trettio år. Hon utnämndes till kunglig hovmålare 1843, studerade 1843-1846 under Leon Cogniet vid Franska konstakademien i Paris och hade sedan en atelj?? i Brunkebergs hotell i Stockholm. Fotografikonsten blev en svår konkurrent under hennes sista år. Även systern Eva Röhl (1810-96) uppges ha haft viss konstärlig begåvning.
Antonio Maria Esquivel
Nacio en Sevilla en 1806. Comenzo los estudios de pintura en la Academia de Bellas Artes de Sevilla. Alli se familiarizo con la tecnica pictorica y el detallismo al estilo de Murillo. En 1831, se traslado a Madrid, donde concurso en la Academia de San Fernando, siendo nombrado academico de merito. En contacto con el ambiente intectual madrileno de esos anos, participo activamente en la fundacion del Liceo Artistico y Literario en 1837, donde daria clases de Anatomia, asignatura que impartiria tambien mas tarde en la Academia de San Fernando. En 1839, otra vez en Sevilla, sufrio una enfermedad que le dejo practicamente ciego; el artista, sumido en una profunda depresion, se intento suicidar arrojandose al rio Guadalquivir. Enterados sus companeros y amigos poetas y artistas y movilizados por el Liceo para ayudarle, sufragaron entre todos un caro tratamiento realizado por un prestigioso oftalmologo frances. Gracias a esto, en 1840 sano y recupero la vision. El artista, agradecido, pinto a sus amigos, poetas y pintores del Romanticismo, en un cuadro que se ha hecho justamente celebre. Como reconocimientos oficiales, recibo la placa del Sitio de Cadiz y la Cruz de Comendador de la Orden de Isabel la Catolica. En 1843 es nombrado Pintor de Camara y en 1847 academico de San Fernando, siendo ademas miembro fundador de la Sociedad Protectora de Bellas Artes. Como teorico de la pintura, redacto un Tratado de Anatomia Pictorica, cuyo original se guarda en el Museo del Prado. Fallecio en Madrid en 1857. Sus hijos Carlos Maria (1830-1867) y Vicente tambien fueron pintores.